Tre veckor som tvåhundsfamilj!
Nu har det gått tre veckor sen vi hämtade hem Niklas! Tiden går så fort! Samtidigt känns det som att han alltid har bott med oss och jag kan inte tänka mig att vara utan sötnosen! Pojkarna har börjat leka mycket mer med varandra och har riktigt roligt tillsammans på buspromenaderna. Jag kastar tygknuten och de gör allt för att hinna först :) Sen retar de varandra och den ena springer iväg med knuten och den andra jagar.
Niklas har blivit jätteduktig vid matskålen också. Han väntar medan jag häller upp mat och vet att han han måste sitta och vänta tills jag säger varsågod. Och på kvällen när det är dags att sova så lägger de sig snällt i sina korgar båda två medan jag borstar tänderna.
I helgen var vi och hälsade på familjen ute i byn igen och de tycker allihopa att Niklas är som en helt annan hund jämfört med de första dagarna han var hos oss. Då var han väldigt försiktig och blev rädd för människor som rörde sig för hastigt mot honom, särskilt män. Han vågade inte nosa på min pappa och bror när de satt sig ner och sträckte fram handen. Jag var väldigt noga med att ingen skulle skrämma honom, utan att han skulle få ta allt i sin takt. Om han ville sitta i själv i hallen en stund så fick han göra det. Fast när vi lockade med boll-lekar så ville han hellre springa efter bollen än sitta i hallen :) Alla i familjen ansträngde sig verkligen för att Niklas skulle tycka om dem. De låg och åmade sig på golvet för att komma ner på hans nivå och satt med utsträckt arm tills han kände att han ville komma fram och undersöka och nosa. Och det har betalat sig! Nu är det helt tvärt om! Han blir jätteglad och sprallig när vi träffar dem och vill hälsa och pussa i ansiktet! Min pappa har blivit lite av hans favorit, Niklas följer efter pappa när han går runt i huset och är så nyfiken på vad han pysslar med! :)
Filip hjälpte mormor att öppna paket när hon fyllde år.
Det kan väl inte undgå någon att dessa två är bröder!? Lika som bär :)
På besök i min mosters stuga. Helmysig dag!
Vi träffade min kusins pudel Chai. Här är Chai och Filip.
Niklas (till vänster) och Chai.
Niklas har blivit jätteduktig vid matskålen också. Han väntar medan jag häller upp mat och vet att han han måste sitta och vänta tills jag säger varsågod. Och på kvällen när det är dags att sova så lägger de sig snällt i sina korgar båda två medan jag borstar tänderna.
I helgen var vi och hälsade på familjen ute i byn igen och de tycker allihopa att Niklas är som en helt annan hund jämfört med de första dagarna han var hos oss. Då var han väldigt försiktig och blev rädd för människor som rörde sig för hastigt mot honom, särskilt män. Han vågade inte nosa på min pappa och bror när de satt sig ner och sträckte fram handen. Jag var väldigt noga med att ingen skulle skrämma honom, utan att han skulle få ta allt i sin takt. Om han ville sitta i själv i hallen en stund så fick han göra det. Fast när vi lockade med boll-lekar så ville han hellre springa efter bollen än sitta i hallen :) Alla i familjen ansträngde sig verkligen för att Niklas skulle tycka om dem. De låg och åmade sig på golvet för att komma ner på hans nivå och satt med utsträckt arm tills han kände att han ville komma fram och undersöka och nosa. Och det har betalat sig! Nu är det helt tvärt om! Han blir jätteglad och sprallig när vi träffar dem och vill hälsa och pussa i ansiktet! Min pappa har blivit lite av hans favorit, Niklas följer efter pappa när han går runt i huset och är så nyfiken på vad han pysslar med! :)
Filip hjälpte mormor att öppna paket när hon fyllde år.
Det kan väl inte undgå någon att dessa två är bröder!? Lika som bär :)
På besök i min mosters stuga. Helmysig dag!
Vi träffade min kusins pudel Chai. Här är Chai och Filip.
Niklas (till vänster) och Chai.
Kommentarer
Postat av: Amanda
Fina bilder :) mysigt när dom ligger "på" varann ;)
Trackback
